en dikt om livet.

Sorry, men mitt liv är för tråkigt för att jag ska klara av att ha en blogg tror jag.

För hur rolig är den här bloggen (eller hur roliga är någon av de andra)? Jag uppdaterar i stort sett aldrig och om jag gör det är det blajjtext. Jag är ingen bloggare, måste inse det nu, måste inse att jag inte kan bli det heller, även om jag vill. Kanske lägger ner nu, har försökt en gång för mycket och jag känner inte för att försöka igen. Fast jag vet att om någon dag kommer jag vilja ha min jävla "blogg". Mitt skämt på internet. Mina ynkliga försök. Äsch. Hejdå på obestämd framtid (på den här bloggen, sedan har jag ju en miljon andra eller något).